livebyheart

Det här med tiden gör mig rädd. Jag är inte rädd för döden. Jag är rädd för att jag inte kommer fylla mina dagar med saker jag vill, att jag kommer känna mig missnöjd över livet och livssituationen. Detta var någonting jag tänkte på senast idag. Om dagarna arbetar jag, inte för att jag vill, utan för att jag måste. Helgerna försöker jag fylla med små roligheter, som inte kostar alldeles för mycket.
Senare i livet kanske jag vill åka och volontärarbeta någonstans, hjälpa människor, se det som faktiskt inte fungerar här i världen. Se det som faktiskt har betydelse. Öppna ögonen för större saker.
Jag vill fylla mitt liv med saker som faktiskt har betydelse för mig. Det som är viktigt för mig behöver inte vara viktigt för någon annan, det är det som är det fina. Det är någonting jag gör enbart för min egna skull.
Min rädsla är alltså att jag ska ångra saker i livet, ångra mina val och känna att jag borde gjort annorlunda. Att jag gått miste om stora chanser och möjligheter i livet. Rädslan över att tiden ska gå så fruktansvärt snabbt och att man står där och funderar på vad man har upplevt i livet. Det är en sak jag alltid vill fortsätta göra, uppleva! Uppleva händelser, människor, kulturer, platser och äventyr.
Jag vet vad jag vill uppleva i livet, vilka platser jag vill se och vad jag vill göra för äventyr. Och dessa kommer jag lyckas göra, jag kräver inte mer än det. Bara att jag ska göra det.

Just nu är jag påväg hem från jobbet. Idag ska jag inte pyssla någonting i köket, så fort det börjar gå bra och kännas som att vi är påväg framåt så uppstår nästa problem, lite lagom trist. Därför ska jag inte lägga ner någon energi på köket idag. Vi behöver en time out från varandra, jag och köket.

Jag gick upp vid 05 imorse, så ikväll tänker jag inte göra någonting ansträngande. Min genialiska plan ser ut såhär - glutta på någon bra film, äta gott och bada skumbad.

Hoppas att ni får en fin onsdagskväll.

Det är riktigt kul att så många kikar in här och är med i diskussionen om vad som är viktigt i livet.

Jag måste även lägga till en sak som är viktigt i livet - dig själv. Du ska alltid vara huvudrollen i ditt egna liv. Det är en lätt sak att glömma bort, man blir kanske för beroende av andra människor och all ens lycka ligger kanske i någon annans armar. Du ska bestämma hur du vill leva ditt liv. Och hitta din egen lycka. Det är alltid lätt att tappa bort sig själv och gå lite vilse, även fast man har ett klart mål framför sig.

Vilken härlig måndag, jag fick vakna upp i lugn och ro för att sedan bege mig till jobbet. Dessutom var det otroligt varmt ute när jag klev utanför dörren! Det är lycka.

Dessutom går köksrenoveringen riktigt bra nu. Nu kan man äntligen se att det finns tendenser till ett riktigt kök. Ikväll kan vi laga middag på våran nya spis. Nu är det bara det roligaste fixet kvar, in med allt nytt och kasta allt gammalt porslin och alla bestick. Jag ser dessutom framemot en hel städning av lägenheten, bli av med allt damm och skräp! Bara den tanken är uppiggande.

Jag läser igenom svaren på inlägget nedanför och blir lite småglad i själen. Det fina hos människor visas upp.
Det viktigaste i många människor liv är personerna i ens närhet - familj, vänner & pojkvän. Vi vill att människorna som vi värdesätter ska må bra och vara lyckliga. Det är simpelt egentligen, det borde alltid vara det viktigaste.
Vad vore livet utan att ha människorna man älskar i sin närhet? Om du hade alla pengar i världen, men du hade ingen att dela det med, hade det varit värt det? Framförallt, hade det gjort dig lycklig?

Det viktigaste i mitt liv är människorna i min närhet, mina vänner, min familj & min pojkvän. De personerna gör mig till den jag är idag. Jag utvecklas tack vare de människor jag träffar, och jag vill aldrig sluta utvecklas. Jag vill att människorna i min närhet alltid ska må bra, att ingenting hemskt ska hända dem.

Jag blev lite förvånad över att ingen tyckte att pengar var viktigast. I dagens samhälle är pengar viktigt, sanningen är att vi behöver pengar för att överleva. På senare tid har pengar bara blivit en jobbig börda för mig, en otrolig stress och en ofrånkomlig press. Jag vet att pengar behövs, men min fokus, min energi och mitt humör ska aldrig bli sämre på grund av pengar. Min lycka ska aldrig någonsin få baseras på pengar, min lycka ska vara genuin. Och den lyckan känner jag enbart när jag lyckas med någonting, när jag får äventyra lite och när jag umgås med nära och kära.
Jag tror inte att man kan köpa lycka, kanske för stunden, men i det långa loppet så skulle det aldrig fungera. Vi människor behöver mer än några lappar och lite guldmynt för att må bra.

Det finaste min pojkvän ger mig är lycka - det kommer alltid vara det som betyder mest, att vi kan göra varandra lyckliga. Det finns ingenting som är mer värdefullt än det.

Jag älskar dig för att du gör mig lycklig. Dina åsikter och värderingar gör dig till den finaste människan jag någonsin har träffat. Jag älskar dig för att du får mig att känna mig viktig. Och delaktig. Jag tycker om våra diskussioner vi kan ha, även fast vi inte håller med varandra om allting. Du gör mig till en bättre människa.

♥

things i wanna do before i die

Livet förändras, det kan vara små förändringar som att färga håret, klippa sig eller köpa en ny parfym. Ytliga förändringar, egentligen helt oviktiga saker.
De stora förändringar i livet, flytta, skaffa familj, plugga, resa.
De små förändringarna behöver vi för att må bra. Vi unnar oss lyx för att få känna någon slags frihet när en jorden-runt-resa inte riktigt finns med i månads budgeten.
De stora förändringarna i livet tar man tag i när man känner att man är redo för det, eller när man verkligen vill. Dessa förändringar kräver ofta en viss planering. Jag tror att det är dem stora förändringarna i livet som kommer göra ens liv till det man faktiskt vill leva. Det liv man kan njuta av. Oavsett om det är att skaffa bebis och bilda familj, eller åka utomlands en längre tid, eller plugga någonting som man verkligen vill. Jag tror att när man väl vet vad man vill göra, så kommer den förändringen bli det finaste, roligaste och bästa beslut man tagit.
Alla människor är olika, och det tackar vi för. Jag hoppas dock att mänskligheten slutar vara så hård mot människor som äntligen bestämt sig för vad dem vill göra. Det är antagligen deras dröm, ni behöver inte säga någonting om allting ni har att säga är negativt. Det är deras dröm, låt dem få leva den. Du har dina egna drömmar att ta itu med - det ska vara av större intresse än vad andra människor väljer att göra med sina liv.

"hon/han slänger bort sitt liv" - detta är något som fascinerar mig. Vi människor tror att vi är allvetare, vi vet allt, och kan allt. Vi känner alla människor, vi vet vilka beslut personer borde ta. Detta gör vi endast utifrån vad vi själva känner, inte utifrån vad personen i fråga känner. Jag tror inte att "hon/han slänger bort sitt liv" när personen precis påbörjat sin livs största dröm.

Jag hoppas att jag kommer dit någongång, till min dröm. Och jag avundas de människor som tar sina största beslut. Dem är påväg någonstans. Jag längtar tills jag kan känna den tryggheten.

Jag avskyr att jag blir så berörd.

Du gör mig till en bättre människa.

Jag anser att människor som ger upp sina liv, ger upp sig själva. Det kan finnas flera anledningar till att det känns som att människor i ens närhet ger upp sina liv. Många skaffar partner, flyttar hemifrån, skaffar barn - hela den vuxna processen. Vad är vi för urusla människor som drar alla över en kant? Bara för att någons dröm är att få ett välbetalt jobb och satsa på en karriär så behöver inte det betyda att det ska bli allas verklighet, alla strävar efter olika saker i livet.
Alla människor har val i livet, så länge man gör sina val efter vad man själv vill och känner så är man fortfarande sin egna individ. Oavsett vad man väljer och göra, man är en stark individ om man inte låter någon påverka ens beslut. Det är ditt dina beslut, ditt liv och din framtid - satsa på dig själv och det du vill. Om någon håller dig tillbaka, lämna det.
Jag är en av de personerna som blir påverkad, av allt. Jag är ingen stark individ. Jag är inte den som låter mitt förhållande påverka all min gemenskap med familj och mina vänner, det ska gå hand i hand. Jag är den personen som blir påverkad av vad människor säger, vad människor gör och vad som händer runt omkring mig. Det är värre än att fastna i en "pojkvän-flickväns" bubbla. Jag fastnar i mig själv, i korkade funderingar, som i sin tur leder till ett dåligt beteende gentemot människor jag värdesätter mer än allting annat. Jag säger inte åt människor i min närhet när det beter sig illa, även fast jag blir berörd - det gör mig till en svag människa. Jag grubblar över ord och handlingar som utförs av människor i min omgivning. Jag blir påverkad av mitt förflutna, det är dumt att tänka på gammalt groll, men ändå finns det kvar. Och det finns säkert en anledning till det. Det skyddar mig på något sätt, att tänka på det förflutna. Det gör mig till en bättre människa, och idag vet jag att man inte ska vara så naiv och blind.
Jag hoppas att man kan börja glädjas åt andra människors lycka. Jag vill att människor i min omgivning ska vara glad för min skull, istället för att ge mig dåligt samvete. Jag blir påverkad.

Mina reflektioner:

Vän nummer 1 kanske börjar studera en lång bit ifrån mig till hösten - jag hoppades nog till en början att hon inte skulle komma in, för att jag ville ha kvar henne i min närhet. Det var egoistiskt, och det skulle jag aldrig sagt åt henne, att stanna hemma. Idag hoppas jag, av hela mitt hjärta att hon kommer in, hon strävar efter att bli bättre och jag hoppas att hon får chansen till det. Dessutom skulle hon vara perfekt för alla de program hon sökt in till.

Vän nummer 2 är gravid och ska få en liten plutt i sommar - jag är enbart lycklig för hennes skull, kanske lite avundsjuk. Jag blir påverkad av den här vännen för att hon är så stark, och ibland ser jag upp till henne, för hon är en genuint fin människa. Och jag är glad över att jag fått chansen att lära känna henne.

Vän nummer 3 pratar enbart om sitt förhållande och att hon är lyckligast i världen - min första tanke, stå på dina egna ben, din lycka ska i första hand komma från dig själv. Låt inte en person stå för all din lycka. Jag är självklart glad för den här personens skull, alla förtjänar att vara lyckliga.

Jag pratar hellre om problem än all lycka. Om jag har något problem i mitt förhållande så pratar jag gärna om det, det är alltid kul och reflektera över just detta, varför man får problem. Och allt handlar om kommunikation. Det är fascinerande men samtidigt skrämmande hur någonting så litet kan bli till ett stort problem. Om jag är lycklig så ser mina nära och kära det, jag behöver inte "skylta" med det.

Jag är långt ifrån perfekt. Jag gör misstag och jag kan få dåligt samvete för hur jag behandlar människor i min närhet. Jag är dålig på att laga mat, och ibland blir jag irriterad när min sambo glömmer att fälla ner toalettlocket. Jag gör konstiga saker för att få reaktioner. Jag är alldeles för envis. Jag blir rastlös väldigt lätt och har svårt att underhålla mig själv. Om jag känner mig depp så håller jag mig borta från mina vänner, även fast jag vet att dem kan göra mig gladast. Jag känner ofta att jag måste försvara mig. Jag är mänsklig. Jag vet inte vad jag vill göra med mitt liv. Jag hoppas att jag hittar någonting kul jag kan syssla med i framtiden. Jag tar en dag i taget, för jag får panik av att tänka på framtiden.
Människor tycker att man ska bli någonting i sitt liv och jag har ingen aning om vad jag vill göra. Jag känner press på att man borde uppnå någonting, men samtidigt har jag ingenting jag brinner för. Jag vill känna mig nöjd, men jag vågar inte, för då skulle människor se ner på mig. Jag trivs med det jag arbetar med nu, det vore kanske kul att pröva någonting annat, men isåfall vill jag gå in helhjärtat i det. Och jag vet inte om jag vill det. Jag är nöjd med arbetet just nu. Jag hoppas att det är OK att inte ha alla framtidsplaner klara vid 22 års ålder. En dag i taget, allting visar sig tillslut.

Detta blev ett luddigt inlägg om mig och mina tankar, men det är just det de ska handla om - mig.

Mitt liv. Mina drömmar. Mina funderingar. Mina beslut.

Jag har lite funderingar kring livet. Jag ska skapa mig mitt egna liv, jag ska framförallt leva det liv jag vill leva. Förutom alla krav i livet, så ska man känna sig tillfreds med sitt egna liv. Fritiden ska man fylla med lycka och glädje, det är väl det vi lever för, fritiden?

Jag var nog helt inställd på att börja plugga någon yrkesförberedande utbildning efter sommaren. Jag har hittat två utbildningar som jag tycker verkar intressanta - ekonomiassistent och personaladministratör. Jag trivs på lager, men det skulle bara vara kul att lära sig någonting nytt. Få lite mer bredd i livet, lite mer valmöjligheter!

Detta är endast lite funderingar, jag vet inte om jag egentligen vill eller kan studera. Jag ska tänka igenom detta i helgen. Jag hoppas att jag blir lite klokare på allting då.

Jag är världens gladaste.

Jag är så glad för att jag äntligen får jobba igen, hoppas att det finns massa jobb framöver. Jag höll på att bli tokig av rastlöshet de två veckorna jag var utan arbete!

Visserligen är det lite bittert att jobba inomhus nu när vädret har blivit så magiskt fint.